http://
funniestfanny har vuxit upp (alternativt bara tröttnat på sitt bloggnamn) och hittas numera istället på http://fannyswenson.blogg.se.
Vissa inlägg är kopierade och inklistrade, andra inte. Designen är sig lik och headern byts ut först när min riktiga dator kommer tillbaks från lagning.
See y'all there!
Caus' baby you're a firework
★ Ett bra dygn hos storebror med både god mat och guitar hero. Disken bör nämnas, då det var det första jag gjorde när jag kom och det sista jag gjorde innan jag åkte. Jag är verkligen en drömsyster!
♢ Studiedagar som innebär både smygpremiär på konsum för år 2012 & überhärliga vårpromenader i skogen.
★ Spenderade större delen av lördagskvällen + natten med underbara skåningar, vilket resulterade i ont i kindbenen. Bra betyg, med andra ord.
♢ Jag fick 10 jäkla poäng på mitt tal - av 10 möjliga. FULL POTT för bruden som inombords skakar som en jordbävning på högsta möjliga richterskala innan de allra flesta redovisningar jag någonsin gjort.
★ Pontus Åberg har signat på för ytterligare spel i Djurgården. Blev som ett fyrverkeri mitt i klassrummet när jag läste nyheten på twitter. En härlig känsla som följt med mig hela veckan.
♢ Det är fredag & snart rullar tåget hem, hem, hem!
Han tyckte alltså att jag var ful
Igår fick jag höra att jag är ful. Eller, åtminstone att jag inte är snygg.
Jag hade precis hoppat på tåget och intagit min plats när en kille slår sig ner bredvid sina polare, som i sin tur sitter vid andra sidan gången. Jag reflekterar inte något speciellt över det, utan fortsätter istället att måla vidare på draw something.
Så småningom börjar killarna prata med varandra, varpå den ena tar ton och berättar om gårdagens alla strul. Och med strul menar jag inte problem, utan de tjejer som killen fått på kroken. Ena sekunden pratade han om de snygga tjejerna som han fått hångla upp, innan han sedan övergick till att nämna hon som, på ren bohuslänska, var jävligt törr, eftersom hon både hade små bröst och inte ville bli taffsad på rumpan.
Just det sistnämnda reagerade jag på och tittade därför åt hans håll. Han hade äntligen vunnit min uppmärksamhet och sa genast hej. I min hjärna ekade ordet idiot, men av ren artighet tvingade jag mig själv att hälsa tillbaks. Jag gömde mig sedan snabbt i mobilen igen. Jag ville inte ha något med honom att göra, så enkelt var det.
Efter en liten stund hör jag honom fråga ena kompisen: tycker du hon är snygg? Ingen av dem hade nämnt någon tjej precis innan, vilket fick mig att fortsätta iaktta, samtidigt som jag låtsades vara fullt koncentrerad på mobilen. Egentligen satt jag bara och tryckte på knapparna för att jag skulle verka upptagen.
Kompisen lutade sig framåt och jag kände hur båda fäste sina blickar på mig. De vänder sig sedan mot varandra och killen svarar på frågan med ett bestämt nej, samtidigt som han andra utbrister att ingen tjej på tåget verkar vara snygg.
Han hade alltså precis sagt att jag var ful. Tekniskt sätt hade båda två, om inte alla tre, sagt att jag var ful. Helt öppet, dessutom.
Jag fortsatte med mitt låtsas-smsande i ytterligare några minuter innan min hållplats äntligen närmade sig. Nu skulle jag slippa dem, finally - tänkte jag. Men det var självklart inte slut där. Han var tvungen att, med ett hånfullt leénde, säga hejdå. Min artighet tog tyvärr över även här och jag sa, väldigt tyst, samma tillbaks.
Jag önskar egentligen att jag hade rest mig upp och lämnat tågvagnen utan att titta på honom. Det är tyvärr väldigt lätt att vara efterklok. Det var först när jag satt mig på bussen och kommit hem som jag insåg att de mitt framför näsan på mig diskuterat mitt utseénde.
Jag vet att det här händer varje dag och det är just det som får mig att bli upprörd. Det är just det som gör mig så arg. Människor försöker imponera - genom att trycka ner andra. Man kan tycka att vissa ser bra ut och på samma sätt att någon ser mindre bra ut. Man kan även tycka att en tröja är oerhört ful på någon - men man säger det fan i mig inte högt. Man säger det inte över huvud taget, utan man håller det för sig själv.
Det är elakt, respektlöst och helt jävla bissart. Det är fullkomligt diotiskt och vansinnigt att människor fungerar på det viset.
◊ ◊ ◊
Det kanske mest komiska var väl att killarna i fråga inte såg så jävla bra ut själva. Inte ens ett instagramfilter skulle kunna göra dem det minsta good-lookin'.
Slut på öppenhjärtigt meddelande.
Godnatt.
En bild i månaden - 2011
Satte mig för att rensa bort x antal GB från både min dator och externa hårddisk och kom då över en hel del fina bilder. Snäll som jag är tänkte jag dela med mig av några. En bild från nästan varje månad, år 2011. Enjoy!
Januari-mars hade jag ingen systemkamera och utöver min födelsedag (och Victors 18års-dag) hände det inte alltför mycket. Vill minnas att jag tog mycket ego-bilder med digitalkameran, men dem ligger nu i papperskorgen.
April: Victor + jag + kamera = bilden ovan.
Maj: Liseberg med Hanna för att gå på Danny-konsert och sedan somna 2 på natten med ett leénde på läpparna.
Juni: Pappa + jag + kamera = bilden ovan.
Juli: Min fina storebror tog studenten.
Augusti: Efter några lägenhetsvisningar och en heldag på IKEA flyttade Victor hemifrån och huset blev både tyst & tomt. Saknar honom numera varje dag - till och med hans dunkande musik.
September: Jag klistrade ihop en egen inspirationstavla/visionboard med bilder och texter från tidningar.
Oktober: Mina fina ♥
November: Träffade Åberg, Zibbe och resten av djurgårdslaget. Jag var rätt euforisk efter det. Älskar bilden!
December: Å så självklart lite jul på det hela.
♦ ♦ ♦
Nej hörrni, nu väntar en 4-dagars-helg. På tal om att sakna sin bror så startar jag med ett dygn hos honom. Ciao!
Always look from the bright side of life
Det ekar tomt här inne, men jag komponerar fler tweets än blogginlägg för tillfället. Har hunnit med lite allt möjligt den senaste tiden, bland annat en väldigt bra påskhelg, fotboll i Göteborg och en hel del sköna vårpromenader. Bilder kommer, så småningom. Årsresumén uteblir.
Nu ska jag strax åka hem och dränka mig i matteplugg. Härligt liv. Hörs när hockeyn drar igång igen. Hehe, närå - vi får väl se. Jag kan dock konstatera att mitt liv inte är lika intressant när hockeysäsongen ligger i koma. Spola över all tid fram till augusti/september, tack? Eller, när vi ändå är igång - spola fram till slutet av sommaren efter min student, år 2013. Som ni ser här nedan har jag redan hittat boende. Ska bara skrapa ihop 2 mille först.
Kräsen? Inte alls, men om folk drömmer om att ha utsikt över havet känns det logiskt att vilja ha det över Globen. Ännu mer logiskt än det förstnämnda, faktiskt.
★★★
Härmar isababybel med stjärnorna. Ska komma på något eget, en annan gång. Hur som helst, hon är helt klart min största förebild, alla dagar i veckan. Bjuder på sig själv till fullo:
Ett Djurgårdshjärta slutar aldrig att slå
Förra lördagen inehöll en trip till Borås med pappa och bror + närmare fyra tusen Djurgårdare för den allsvenska premiären. Finns inga så fina supportrar som oss. Djurgårdsfamiljen - världens bästa. Trots en riktigt bra insats blev det förlust, vilket även kantades med att Djurgården hockey trillade ur elitserien. Kommentarer överflödiga, går inte att beskriva känslan som uppstod. Ni som retas, dra åt helvete (jag skojar inte).
Imorgon vankas det stadionpremiär med över tio tusen DIF:are. Det bäddas för en riktig fest - woopie!
Tre bilder från i lördags
Grattis (i efterskott) på födelsedagen älskling
Positiva ting från den senaste tiden:
★ Världens finaste klubb fyllde i måndags 121 år
★ Att jag har invigit vårjackan och ätit årets första glass
★ Pappa och jag ska om bara några dagar bege oss till en liten håla 30 mil härifrån för att se våra favvosar lira
★ Promenader med Pontus, det bästa som finns efter en mindre bra dag
★ Världens bästa människor som finns på twitter
Negativa ting från den senaste tiden:
★ Människor som inte tar ansvar
★ Att jag sedan Djurgården gick till kvalserien tappat träningslusten på gymmet
★ Ont i fötterna
★ Besvikelsen när Danny inte vann finalen i melodifestivalen
★ Att morgondagens boxningspass är inställt
★ Det faktum att jag fortfarande inte lagt upp årsresumén - på grund av att jag gör om den hela tiden
En gång favorit, alltid favorit
Som ett brev på posten
Under åren har jag hittat några riktigt härliga guldkorn. Alla är speciella och underbara på sitt sätt - en av dem är Nathalie. Egentligen hade jag tänkt involvera henne i årsresumén lite extra, men då jag inser att det skulle bli en längre novell, vore kanske inte det så smart. Varnar känsliga läsare för att hon är oerhört bra.
Det speciella med vår relation är att vi lärde känna varandra genom internet för bara ett år sedan. Hela historien är nog rätt komisk och får stanna mellan oss två, men allt började med en kommentar på min blogg, vilken ledde till mail, vilket i sin tur ledde till att vi under min påsk-vistelse i stockholm bokade in en träff. En timmes fika blev istället närmare fem timmars pratande och wips så hade jag en ny vän för livet. När vi i höstas träffades ytterligare en gång, kändes det som om jag känt henne hela mitt liv.
När jag igår kom hem från skolan låg ett litet kuvert i brevlådan, innehållande ett kort med en fin text inuti som jag läst om och om igen. Ultimat blev det när jag även hittade en överraskning i. Det kom som ett brev på posten, bokstavligt talat. Mitt humör steg från botten till toppen. Som sagt, varnade för att hon är av det bättre slaget. En underbar brud med den bästa dialekten man kan önska sig.
Tack bloggen, helt enkelt. Utan den hade jag aldrig lärt känna henne! Bästa Nathalie.
Hockeynörden inom mig levererar.
Idag är en konstig dag som kan sluta genom flera olika scenarion. Det är idag det gäller och idag som hockeynörden inom mig visar sig fullt ut. Det är idag jag kan somna med ett brett leende på läpparna, likaväl som gråtandes. Nu tänker ni: vafan dillar hon om egentligen? Hockey, mina vänner - hockey. Att säkra sitt elitseriekontrakt eller hamna i kval. Den stora, fruktansvärda frågan.
För att göra det klart från början, vare sig ni bryr er eller inte: Djurgården möter HV71 på bortaplan. Samtidigt möter Linköping örnsköldsviks-laget Modo. Djurgården och Linköping krigar för att slippa kvala, Modo för slutspelsplats och HV71 för bästa möjliga placering i toppen. Vinner Djurgården är det kört för Linköping. Skulle däremot de sistnämnda vinna krävs en Djurgårdsseger för att mitt fina lag ska slippa kvala. Vinner Modo över Linköping kniper dem inte bara den sista slutspelsplatsen mot Växjö, utan det betyder också att Djurgården slipper kval vare sig vid egen vinst eller inte. Allt kan hända och alla resultatens betydelse kommer att bero på varandra. Alla kommer att kriga enda in i sista minutrarna.
Scenario 1: När jag 4 minuter in i spel kommer inrusandes från gymmet leder HV71 med flera mål, samtidigt som Linköping redan har tagit ledningen. Livet känns meningslöst, Djurgården lyckas inte kvittera och jag gråter mig till sömns och blir inte den allra lättaste att ha och göra med imorgon.
Scenario 2: Jag kommer in till en Djurgårdsledning som håller i sig. Vi vinner, slipper kvala och jag somnar istället med ett brett leende på mina fina läppar.
Scenario 3: Hawaii-hockey. Spelet går fram och tillbaka och allt avgörs i slutminutrarna för alla inblandade lag.
In i mellan detta kan egentligen allt hända. I vilket fall som helst kommer jag att sitta i soffan med pappa, ha stenkoll på vår egna match samtidigt som jag frebilt hoppas på att Modo öser in puckar mot Linköpings mål.
Ord som kan komma att yttras x antal gånger under denna tisdagskväll:
Exempel 1: Modoröv. Fan. Helvete. NEJ!! Fuck. Jag hatar hockey. Orkar inte. Börjar snart gråta.
Exempel 2: Heja heja djurgården, heja heja djurgården, heja heja djurgården, hej hej.. (sjungandes). Fan vad bra. Helvete vad bra vi är. JA!! Jag älskar hockey. Åh så härligt. Kan inte sluta le.
Skakar av nervositet.
En bild i timmen - lördag
10.00 - Det är något magiskt med att vakna upp på denna fina kudde. Den får mig att alltid starta dagen med ett leende. Just i lördags var det ett rätt ångestladdat leende som prydde mina läppar, då vinst var det absolut enda som gällde.
11.00 - Efter frukost hoppade jag i mina alldeles för slitna träningsdojjor för en promenad i solen med ingen mindre än Pontus som kommit hem från två veckor på Lanzarote. Han liknade Björn Ranelid och jag kände mig helt plötsligt som spöket laban. Inte så bekvämt.
12.00 - Jag ställde mig i köket och agerade bagerska inför kvällen. Besök väntades då ingen mindre än jag själv, som ni redan vet, idag skulle fylla år.
13.00 - In med kakan i ugnen!
14.00 - Under tiden som kakan stod på svalning gick jag ut på promenad nummer 2, denna gången med min storebror som kommit hem, helgen i ära, för att vara med och fira sin lillasyrra.
15.00 - Kakan dekorerades och jag höjde ribban för kärleksmums genom att göra hjärtan istället för rutor.
16.00 & 17.00 - Ångesten som spred sig när modo, efter endast tre minuter tog ledningen, är svår att beskriva. Reducering kom så småningom & det var två oerhört glada killar som jag skrek med i tv-rummet när det blev 1-1.
18.00 - Matchen gick till förlängning och så småningom straffar. Några sekunder innan straffläggningen skulle börja bestämde sig sändningen via teven för att väldigt olägligt sluta fungera. Snabbt upp med datorlocket för att inte missa för mycket. Vinst på övertid - oerhör lycka!
19.00 - Födelsedagsbarnet, bestämde tacos, något som inte satt helt fel. Målvakten brukar snacka om att han tappar mycket näring och vikt under en hockeymatch - ungefär samma sak gäller mig. Möjligtvis i aningen mindre förhållanden, men principen är densamma.
20.00 - Våra fulla tacos-magar placerade sig i soffan där melodifestivalen slogs på. Bilden ovan beskriver väldigt bra vad både jag och min lilla kusin tyckte om Thorsten Flinck. Som Djurgårdsklacken skulle sagt: Illa, jävligt illa.
21.00 - Min moster fick det svårt i spelet mot mig och fick kalla in mamma för hjälp.
22.00 - Avslutade med att spela lite wii. Visade vart skåpet ska stå genom att inta en skaplig tredjeplats bland ingen mindre än just mig själv. Härligt att kunna titulera sig som både guld, silver- och bronsmedaljör i ett och samma spel.
23.00 - Runt denna tid kände jag mig oerhört trött och somnade näst intill på mattan. Bilden ovan beskriver mig rätt bra. Like a zombie. När gästerna åkt hem kröp jag efter en dusch ner i min säng och somnade sött!
Imorse vaknade jag upp till födelsedagssång och frukost på sängen. Bättre start på en söndag som i övrigt mest bestått av lugn, telefonsamtal, gratulationer och god middag. Som sagt, bättre söndag!
Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det MIN födelsedag - 17 år
Kvällspromenad
Två livsviktiga hockeysegrar senare sitter jag ännu en gång här. Det är något sjukt med hur mitt humör kan påverkas av hur det går i hockeyn för vårt älskade Djurgården, men visst ligger det samtidigt lite charm i det.
Förövrigt är jag nyligen hemkommen ifrån en kvällspromenad med mina kära pappa, och börjar nu ladda inför Dannys bidrag i melodifestivalen. Låt oss ge honom en födelsedag han sent kommer glömma genom att skicka honom direkt till Globen. Ok? Puss
Ps. Hör och häpna/believe it or not, men den där årsresumén som jag en gång pratade om.. den är på ingång.
Things I love & hate / vecka 5, 6 & 7
♦ Att jag inte fulländade min spontana Stockholms-idé förrförra veckan ♦ Stockholms-abstitens ♦ Att sitta bredvid sin frölunda-kompis vid förlust ♦ Rökare ♦ Att halka/ramla på isen ♦ Min mobil ♦ Alla som åker utomlands ♦ Att Johanna Lundberg slutat som fotograf på Djugården hockey ♦ Alla jävla hockey-förluster ♦ Bildbrist
♥ Vinst mot brynäs med 6-3 ♥ Bodystep ♥ Twitter-människor ♥ Wordfeud-chatten ♥ När hockeyspelare svarar på meddelanden på twitter ♥ Att se Djurgården live ♥ När man ser en cool människa bland "followers" ♥ Att jag snart fyller år ♥ Att snön börjar försvinna & våren inte är långt bort ♥ Boxning ♥ Spotify premium
Pannkakans dag - en dag värd att fira
